FÖRVALTNINGS-
PROCESSER

I förvaltningen av Celinas fonder används olika förvaltningsprocesser och strategier beroende på vilken produkt som avses. En gemensam nämnare för den aktiva förvaltningen är att den baseras på ett urval av huvudsakligen nordiska företagsspecifika risker. Förvaltningen har ett fundamentalt angreppssätt och bedriver analysprocessen utifrån ett sektorperspektiv.

Aktieförvaltning

Grunden för all aktiv förvaltning är att marknadspriset förändras mer än det underliggande fundamentala värdet. Med andra ord tror vi att marknaden vid varje given tidpunkt i ett teoretiskt perspektiv inte är effektiv. I förvaltningen av Celinas fonder är målet att bygga portföljer med ett antal aktier som kan ha ett asymmetriskt utfallsrum, både i absoluta och relativa termer, det vill säga möjligheten för uppgång överstiger risken för nedgång eller vice versa gällande korta (blankade) aktier och undervikter.

Basen för förvaltningen är fundamental bolagsanalys i primärt Norden. Analysen är kvantitativ såväl som kvalitativ. En egen bedömning görs av ett bolags vinsttillväxt och finansiella styrka. Detta ställsi relation till marknadens samlade bedömning. Analysarbetet syftar till att skapa en förståelse för vad som driver kursutvecklingen samt risker och möjligheter. Den vikt som en investering får i våra portföljer beror på en samlad bedömning av potential, övertygelse, risk och dess påverkan på portföljens risksammansättning. Förvaltningen lägger en relativt stor del av sin tid på att träffa företagsledningar, externa analytiker och andra förvaltare för att få en bättre förståelse för enskilda bolag och sektorer såväl som för marknaden som helhet.

Vår bedömning är att utfallsrummet på finansmarknaden är stort och att träffsäkerheten i prognoser är låg. För att hantera beslut under osäkerhet är ödmjukhet en avgörande faktor för att skapa bra avkastning i förhållande till de risker som det är förknippat med. Vidare är erfarenhet, fokus och samarbete, inom förvaltargruppen avgörande för att lyckas.

Ränteförvaltning

Förvaltningen av räntefonderna tar sitt avstamp i en omvärldsbedömning där konjunktur och politik tillsammans lägger grunden för finanspolitik och penningpolitik. Penningpolitiken i synnerhet är viktig för avkastningen på räntebärande tillgångar. Förvaltningen av företagsobligationer är närbesläktade med aktieförvaltningen då den företagsspecifika risken driver avkastningen. Det faktum att obligationsinvesteringarnas uppsida i form av avkastning är begränsad, i bästa fall får man ju tillbaka det utlånade beloppet, gör att aktiv riskhantering är en central del i förvaltningen. Förvaltningen försöker i så stor mån som möjligt att sprida riskerna mellan sektorer och bolag och försöker att i möjligaste mån undvika koncentrerade risker i sektorer eller enskilda bolag. I huvudsak finns tre riskpremier som skapar avkastningen i portföljerna; kreditrisk, ränterisk och likviditetsrisk. Målet i förvaltningen är att balansera portföljerna och inte förlita sig i alltför stor utsträckning på någon av ovanstående riskpremier. Marknadsläget, prissättningen och övertygelsen styr sammansättningen över tid. Det enskilda bolagsvalet är av största vikt och fundamental analys på de enskilda företagen, med återbetalningsförmåga i fokus. Även i ränteförvaltningen är det asymmetriska utfallsrummet centralt.

Riskhantering

Aktiv riskhantering är en viktig del vid konstruktionen av portföljerna. Celina har en från förvaltningen oberoende riskavdelning, som löpande följer upp förvaltningen i risk och avkastningshänseende. Vidare belyser man risker i portföljerna och utmanar på detta sätt förvaltarnas portföljkonstruktion. Detta är en värdefull resurs och förbättrar utbytet mellan risk och avkastning i portföljerna.

Hållbarhetsarbete

Hållbarhet för oss

Innovativa lösningar på dagens globala utmaningar tror vi kommer vara några av morgondagens vinnare. Det kan omvandlas till värdeskapande i våra fonder. Vår förvaltning söker, bland annat, efter felprissättningar i marknaden. Genom att ta större hänsyn till ett bolags hållbarhetsprofil vänder förvaltningen på ytterligare en sten och kan därigenom öka möjligheterna att identifiera underskattade strukturella trender eller överskattade cykliska trender. Det tror vi ökar träffsäkerheten i förvaltningens bedömning och att det hjälper oss att undvika en rad oönskade risker. På så sätt går hållbarhet och värdeskapande hand i hand på Celina Fonder och det gynnar andelsägare i våra fonder.

Ökat fokus på hållbarhet påverkar fondernas investeringar på flera sätt. I analys av bolagens affärsmässiga möjligheter och risker relaterade till hållbarhet får förvaltningen på så sätt en bättre förståelse för bolagets långsiktiga kvalitéer. Utifrån denna analys kan specifika hållbarhetsrelaterade investeringar identifieras. Fonderna väljer in och tar större positioner i hållbarhetsdrivna bolag samt i våra absolutavkastande fonder korta positioner i bolag med icke hållbara karaktärsdrag. I förvaltningen av våra fonder undviks helt investeringar i kontroversiella produkter och tjänster samt bolag som bryter mot internationella konventioner.  Arbetet sker även aktivt, tillsammans med bolagen, för att identifiera områden där de har förbättringspotential avseende deras interna riskhantering och ESG.

Vi väljer in

Alla bolag har varierande grad av exponering mot hållbarhetsrisker utifrån bransch, geografisk spridning och ägarbild vilka kan innebära betydande risker, men också möjligheter. I fondernas förvaltning används FNs agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen för att identifiera och kartlägga affärsmodeller som kan gynnas strukturellt genom att erbjuda en lösning på ett eller flera av Agenda 2030s 17 mål. Av de 17 målen har förvaltningen valt ut åtta mål som vi anser vara extra intressanta. Dessa mål har vi grupperat i fyra teman där vi kan hitta affärsmodeller som gynnas av styrning, regler och utveckling för hållbarhet och som ger exponering mot strukturell tillväxt. Slutligen undersöker förvaltarna i vilken mån bolagens resultat- och balansräkning påverkas av hållbarhet.

Våra Teman

• Hälsa och trygghet bidrar till FNs mål nr 3 ”Hälsa och välbefinnande” samt mål nr 6 ”Rent vatten och sanitet”. Inom detta tema har vi bland annat investeringar i bolag som erbjuder lösningar på globala hälsoutmaningar som övervikt och stillasittande, sanitets- och trygghetslösningar för offentliga miljöer.
• Energieffektivitet bidrar till FNs mål nr 7 ”Hållbar energi för alla” och mål nr 11 ”Hållbara städer och samhällen”. Omställningen till hållbar energi och energikonsumtion kommer att gynna företag som arbetar med smarta energilösningar som minskar eller effektiviserar energikonsumtionen inom flera områden t ex Nibe (energieffektiva värmepumpar och system) och Vestas (produktion av vindkraftsystem).
• Hållbar produktion/konsumtion bidrar till FNs mål nr 9 ”Hållbar industri, innovationer och infrastruktur” och mål nr 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”. Temat handlar bland annat om att investera i företag vars affärsmodell gynnas av reuse och recycling.
• Motverka negativ miljöpåverkan bidrar till FNs mål nr 14 ”Hav och marina resurser” samt mål nr 15 ”Ekosystem och biologisk mångfald”. Ett exempel på investering inom detta tema är Tomra som tillverkar och säljer återvinnings- och sorteringsmaskiner vilka bidrar till att minskat resursslöseri och den negativa miljöpåverkan.

Vi väljer bort

Vi drar en tydlig gräns vid branscher och produkter som skapar eller förstärker en global utmaning. Vi utesluter därför bolag som har omsättning från produktion av tobak, pornografi, alkohol, kommersiell spelverksamhet, vapen, cannabis och fossila bränslen. Vidare exkluderar vi även bolag som har över 5 procent av sin omsättning från distribution från ovanstående. Vi utesluter även alla bolag som bryter mot internationella normer och konventioner.

Vi påverkar

Som ägare påverkar förvaltningen de bolag fonden investerat i att gå i en mer hållbar riktning genom att vara aktiva i styrelserekryteringsprocesser, på bolagsstämmor och i samtal med företagsledningar. Förvaltningen utövar inflytande genom att samverka med andra ägargrupper. Agerandet grundar sig alltid på en bedömning av förutsättningarna att nå ett resultat och att detta i förlängningen ska gynna våra andelsägare. Möjligheten till ägarinflytande beror på vilken typ av tillgång det handlar om. I de svenska bolag där fonderna är stora ägare har vi väl etablerade former för ägarinflytandet. I andra placeringar, som till exempel i utländska bolag och i bolag där fonderna är små eller indirekta ägare, är förutsättningarna att påverka mer begränsade. I dessa fall kan samverkan med andra investerare vara en metod för påverkan.

Senast ändrad: 6 september 2022